Svenska

<p>»Författaren delar i boken generöst med sig av sina erfarenheter. Det är inspirerande läsning.« AKTIESPARAREN  </p><p>»Det är få saker som jag verkligen kan rekommendera så väl som den här boken, det är verkligen välinvesterade pengar.« RIKA TILLSAMMANS </p><p>Många drömmer om att bestämma mer över sin tid ju bättre ekonomi, desto tryggare och friare kan du känna dig. I Vägen till din första miljon lär du dig på ett konkret och tankeväckande sätt hur du skapar en sådan framtid. Det krävs ingen speciell kompetens eller talang, bara vilja och uthållighet. </p><p>Sedan den första utgåvan släpptes har fler än 100 000 läsare inspirerats till att bygga sin egen pengamaskin. Nu utkommer boken i en reviderad version med helt nytt material. Perfekt för dig som vill påbörja resan mot ekonomisk frihet.   </p><p>Tobias Schildfat började bygga sin egen pengamaskin redan som tonåring. Han är utbildad civilekonom, föreläsare och grundare av fotobokstjänsten Solentro.</p>

<p>Barnets b&auml;sta &ndash; tillgodoseendet av ett barns behov och intressen &ndash; ska vara ledstj&auml;rnan vid alla &aring;tg&auml;rder som r&ouml;r barn. Detta har slagits fast b&aring;de i FN:s konvention om barnets r&auml;ttigheter och i m&aring;nga olika svenska lagar. Men vad inneb&auml;r egentligen barnets b&auml;sta som r&auml;ttslig m&aring;ls&auml;ttning och hur ser vi p&aring; barn i r&auml;ttsliga sammanhang?</p><p>I <em>Barnets b&auml;sta</em> redog&ouml;rs f&ouml;r barnets r&auml;ttsliga st&auml;llning i familjen och hur barns r&auml;tt tillgodoses vid fastst&auml;llande av f&ouml;r&auml;ldraskap och familjetillh&ouml;righet. Barns r&auml;tt till omsorg och f&ouml;rs&ouml;rjning samt tvister mellan f&ouml;r&auml;ldrar om barn behandlas. Vidare redog&ouml;rs f&ouml;r socialn&auml;mndens ansvar f&ouml;r att barn och unga f&aring;r v&auml;xa upp under goda och trygga villkor, s&auml;rskilt vad g&auml;ller barn i familjehem och barn som utsatts f&ouml;r brott. Boken inneh&aring;ller ocks&aring; avsnitt som r&ouml;r barn och unga som sj&auml;lvst&auml;ndiga r&auml;ttssubjekt; deras r&auml;tt att best&auml;mma &ouml;ver sina egna angel&auml;genheter. Barns r&auml;ttsliga st&auml;llning inom h&auml;lso- och sjukv&aring;rden ber&ouml;rs, likas&aring; regler r&ouml;rande unga lag&ouml;vertr&auml;dare och barns skadest&aring;ndsskyldighet. Reglering som r&ouml;r barns r&auml;ttsliga st&auml;llning p&aring; olika s&auml;tt &auml;r kontinuerligt f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r reformer. I denna 8:e upplaga har framst&auml;llningen uppdaterats f&ouml;r att spegla senare &aring;rs lag&auml;ndringar och praxis.</p><p><em>Barnets b&auml;sta</em> kan anv&auml;ndas som kunskapsk&auml;lla i utbildningar till jurist, socionom, l&auml;rare och journalist. Boken &auml;r ocks&aring; av intresse f&ouml;r verksamma inom h&auml;lso- och sjukv&aring;rden och f&ouml;r andra med ett yrkesm&auml;ssigt eller privat intresse av fr&aring;gor som r&ouml;r barns r&auml;tt.</p><p> </p>

<p>Vem har r&auml;tt till skydd och hur ska en r&auml;ttss&auml;ker asylpr&ouml;vning g&aring; till? Vilka konventioner och lagar &auml;r relevanta? Hur ser det offentliga bitr&auml;dets uppdrag ut och vad innefattar Migrationsverkets pr&ouml;vning?</p><p>I <em>Asylr&auml;tt</em> presenteras kortfattat de asylr&auml;ttsliga och folkr&auml;ttsliga f&ouml;rpliktelser som tillsammans med EU-gemensamma och svenska regler &auml;r basen f&ouml;r den pr&ouml;vning som ska g&ouml;ras n&auml;r en flykting s&ouml;ker asyl i Sverige. Grundl&auml;ggande begrepp av betydelse f&ouml;r pr&ouml;vningen behandlas och relevanta internationella konventioner presenteras och placeras i ett sammanhang. Efter en redog&ouml;relse f&ouml;r det gemensamma europeiska asylsystemet samt den svenska asyllagstiftningen g&aring;s asylprocessen igenom steg f&ouml;r steg.</p><p>Mycket har h&auml;nt p&aring; omr&aring;det under de senaste &aring;ren. I denna upplaga av <em>Asylr&auml;tt</em> finns uppdaterad information om bl.a. EU och det gemensamma asylsystemet och migrationspakten liksom &auml;ndringar i utl&auml;nningslagen och den nya lagen om s&auml;rskild kontroll av vissa utl&auml;nningar.</p>

<p>Sveriges Rikes Lag gillad och antagen p&aring; Riksdagen &aring;r 1734, stadf&auml;st av Konungen den 23 januari 1736. Med till&auml;gg av f&ouml;rfattningar som publicerats i Svensk F&ouml;rfattningssamling fram till b&ouml;rjan av januari 2025.</p><p>En systematiskt bearbetad sammanst&auml;llning av svensk lagstiftning med g&auml;llande lagar, f&ouml;rordningar, EU f&ouml;rordningar och andra f&ouml;rfattningar. H&auml;nvisningar g&ouml;rs till f&ouml;rarbeten, f&ouml;rfattningar och avg&ouml;randen fr&aring;n EU-domstolen, Europadomstolen, H&ouml;gsta domstolen, H&ouml;gsta f&ouml;rvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsr&auml;tten), Arbetsdomstolen samt Migrations&ouml;verdomstolen. F&ouml;rfattningsregistret och det utf&ouml;rliga sakregistret underl&auml;ttar s&ouml;kandet i lagboken.</p><p>Lagboksappen 2025 kommer ut i anslutning till den tryckta lagboken. Precis som du &auml;r van vid med den tryckta lagboken s&aring; kan du bl&auml;ddra, s&auml;tta bokm&auml;rken och g&ouml;ra anteckningar &ndash; direkt i appen. Allt med riktig lagboksk&auml;nsla. Finns att ladda ned i Google play och App Store - bara f&ouml;r dig som k&ouml;pt &aring;rets lagbok. Tillg&auml;nglig fr&aring;n januari 2025 till och med januari 2026.</p>

<p>Detta verk kommenterar den nya lagen (2022:964) om f&ouml;retagsrekonstruktion.</p><p>EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till f&ouml;ljd att 1996 &aring;rs lag om f&ouml;retagsrekonstruktion upph&auml;vdes och en ny lag, med samma namn, inf&ouml;rdes inf&ouml;rdes med ett nytt inneh&aring;ll. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk r&auml;tt. Direktivet har tv&aring; utg&aring;ngspunkter. F&ouml;r det f&ouml;rsta talas det om att det &auml;r f&ouml;retagets verksamhet som ska r&auml;ddas genom f&ouml;retagsrekonstruktion, inte f&ouml;retaget i sig. Det som ska f&ouml;rhindras &auml;r att livskraftiga f&ouml;retag (verksamheter) i on&ouml;dan f&ouml;rs&auml;tts i konkurs f&ouml;r att inte g&aring; miste om arbetstillf&auml;llen, kunskaper och f&auml;rdigheter. F&ouml;r det andra ska en f&ouml;retagsrekonstruktion ske med beaktande av att kunna maximera v&auml;rdet f&ouml;r borgen&auml;rerna. Tanken &auml;r ocks&aring; att en f&ouml;retagsrekonstruktion ska gynna f&ouml;retagets &auml;gare och samh&auml;llsekonomin i stort.</p><p>Lagen inneh&aring;ller flera nyheter, bl.a. har offentligt ackord ersatts med planf&ouml;rhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan l&auml;ggas fram och ska fastst&auml;llas av r&auml;tten. Nytt &auml;r ocks&aring; att en g&auml;lden&auml;r har m&ouml;jlighet att i en uppg&ouml;relse med borgen&auml;rerna indirekt binda &auml;ven de borgen&auml;rer som inte samtyckt till den ekonomiska uppg&ouml;relsen i rekonstruktionsplanen, s.k. cram-down.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>I dag hållbarhetsredovisar så gott som alla större företag och även många medelstora och mindre. Men vad innebär hållbarhetsredovisning, vilka krav finns och vilka regler måste företagen följa?</p> <p>Den här boken hjälper dig att förstå bakgrunden till hållbarhetsredovisning, vilka regler och standarder som finns, hur man upprättar en hållbarhetsredovisning och vilken funktion den fyller. Denna fjärde upplaga är grundligt omarbetad och behandlar bland annat EU:s direktiv CSRD och de nya standarderna ESRS liksom utvecklingen av GRI Standards. </p> <p><strong>Om författaren</strong><br/>Magnus Frostenson är professor i organisation och ledarskap vid Høgskolen i Østfold, Norge. Han är också docent i företagsekonomi och verksam vid Handelshögskolan vid Örebro universitet. Han har publicerat många artiklar, bokkapitel och rapporter inom ämnen som företagsetik, hållbart företagande, hållbarhetsredovisning och styrning av professioner.</p>

<p>Denna handbok ger p&aring; ett l&auml;tt&ouml;versk&aring;dligt s&auml;tt information och v&auml;gledning vid f&ouml;rvaltning av gemensamhetsanl&auml;ggningar s&aring;som v&auml;gar, g&aring;rdar, parkeringsplatser, vatten- och avloppsanl&auml;ggningar, gemensamma trappuppg&aring;ngar, sopanordningar och andra samf&auml;lligheter samt servitut. Boken ger bl.a. svar p&aring; f&ouml;ljande fr&aring;gor:</p><p>&bull; Hur bildar man en samf&auml;llighetsf&ouml;rening?</p><p>&bull; Hur best&auml;ms vad en samf&auml;llighetsf&ouml;rening f&aring;r syssla med?</p><p>&bull; Hur ska styrelsen bedriva sitt l&ouml;pande arbete?</p><p>&bull; Hur leder man b&auml;st en f&ouml;reningsst&auml;mma?</p><p>&bull; Vilka ekonomiska regler g&auml;ller?</p><p>&bull; Vilka skatteregler finns?</p><p>&bull; Vilka f&ouml;rs&auml;kringar beh&ouml;vs?</p><p>&bull; Hur avg&ouml;rs tvister mellan del&auml;garna om f&ouml;rvaltningen?</p><p>Dessutom har boken ett avsnitt som redog&ouml;r f&ouml;r intressanta r&auml;ttsfall som visar hur domstolarna har hanterat tvister av skilda slag.</p><p><em>Samf&auml;lligheter </em>&auml;r i f&ouml;rsta hand t&auml;nkt som ett hj&auml;lpmedel f&ouml;r en samf&auml;llighetsf&ouml;renings styrelseledam&ouml;ter och medlemmar, men &auml;ven f&ouml;r andra som kommer i kontakt med samf&auml;lligheter.</p><p>Den trettonde upplagan har uppdaterats s&aring; att lagtext och till&auml;mpningsfr&aring;gor, som uppkommit i det praktiska arbetet eller som har avgjorts av domstolarna, &auml;r aktuella till den 1 januari 2023.</p>